Flytt!

Eftersom jag inte orkar ändra min header så byter jag blogg helt och hållet! Jag är trött på jossansmonologue.

Nu hittar ni mig på http://akreka.tumblr.com!

Otippat

Igår blev lugn vinkväll till utgång i Södertälje och jag var hemma strax efter fem imorse. Så olikt mig. Men det var kul. Idag är jag lite sliten men mår inte allt för dåligt. Om lite drygt en halvtimme ska jag åka till Heron med Frida och Nella och se Bridesmaids. Vi är kanske de sista människorna på jorden med att se den filmen.







tillsvidare bloggen

Det här med att jobba 85 %. Det känns som heltid. Det kan bero på att jag ibland jobbar väldigt osocial tider. T.ex. 10-21,15 el 12-21,15. Alternativ nummer 1 gör att jag inte hinner med ett piss. Alternativ nr 2 gör att jag hinner med ett springpass innan jobbet eller en timmes snack med Zyxel support. Beroende på vad man är sugen på.

Missförstå mig inte. Jag trivs med att jobba. Det är kul att gå iväg och tjäna pengar 4-5 dagar i veckan Det är kul att värdesätta ledig tid. Det är kul att ha en vardag på jobbet.

Idag ska jag dricka rödvin i mina skinny-pants som ger mig valkar. Men tydligen är det OK med magvalk. Jag har dessvärre ingen stor tröja att gömma mig i. Behöver uppdatera garderoben men råkade visst köpa en Macbook pro istället. SÅ VÄRT!






Mr Mac

Åh vad lycklig jag är! Jag har äntligen fått det trådlösa nätverket på Mr Mac att funka. Igår pratade jag med apple i en timme och idag pratade jag med Zyxel i en timme. Zyxel var trevligast, inte bara för att vi lyckades lösa problemet. Men det är bra att ringa supporter, man lär sig ett och annat. Förutsatt att man är tekniskt efterbliven.

Nu ska jag hoppa in i duschen för klockan tolv ska jag jobba. Igår klockan tolv hade jag bara tre timmar kvar på arbetspasset och idag startar arbetspasset klockan tolv. Omväxling förnöjer antar jag. Äsch, jag är ledig både lördag och söndag. Och nätverket är fixat. Nu ska jag bara installera microsoft office och sen är vi fit for fight, jag och Mr Mac.

En annan bra grej nu när jag ändå pratar dator. Min externa hårddisk funkar på Mr Mac. Jag trodde inte det. Jag trodde att jag skulle vara tvungen att omformatera hårddisken och lägga över allt via usb-minne.

Livet med Mac

Jag försöker dra ner på bloggandet men märker dessvärre att jag istället skriver onödiga statusar på facebook. Egentligen spelar det ingen roll men jag har lite svårt för när jag själv överproducerar statusar som ingen gillar eller kommenterar. Blir lite äcklad av mig själv. Känns som att jag skriker "se på mig, se på mig". Vilket jag även gör.

Usch.

Min mac har kommit nu och den är superfin. Om jag bortser från att jag inte kan ansluta till det trådlösa nätverket här hemma så är den underbar. Men det trådlösa nätverksproblemet ska vi lösa. Med vi menar jag mig själv och alla de supportrar jag kommer hinna prata med. Idag pratade jag med en snubbe från Apple support i uppemot en timme utan resultat. Den första halvtimmen sa han åt mig att göra allt sådant jag redan har gjort.

Om några månader är jag nog helt inne i macandet. Tills dess får jag försöka att inte tappa humöret.

Tänk om jag hade varit i Nya Zeeland nu

Jag är så himla glad att Idol har börjat. Det gör hösten lite roligare. Jag kan nog till och med sträcka mig så långt som att det räddar hösten. Inte bara det att man nu har minst 10 fredagskvällar planerade så har man dessutom ett givet samtalsämne som aldrig slår fel. Man kan alltid snacka Idol. Det är inte som att snacka politik direkt.

Inte för att vara den som är den men det finns inget värre än folk som inte följer Idol. Jag är inte bra på att hantera dessa unika individer. Vad ska jag säga till dem? Vad ska de säga till mig?

Längtar redan till nästa avsnitt.

Macbook

Vet ni vad jag gjorde igår innan läggdags? Jag beställde en macbook pro till mig själv. Bara sådär. Helt jävla spontant. Förutsatt att man som jag anser att ett beslut efter 1,5 års funderande fortfarande räknas som spontant. För mig är det pang på rödbetan. En jävligt möglig rödbeta.

Nu känner jag mig naken och utblottad. Macbook är dyra datorer. Tar nog ett par månader innan jag njuter av översikten på nordeakontot igen.

Om allt går som planerat anländer min älskade dator på fredag. Det vore perfekt för jag är ledig lördag och söndag och det lär ta minst två lediga dagar innan jag förstår mig på maskinen. Jag är inte jätteteknisk och egentligen är det komiskt att jag av alla människor insisterar på att köpa en mac. Men jag är trött på pc.

Jag har alltid intalat mig själv att dagen jag har min Macbook är dagen jag börjar knåpa på världens bästa bok. Nu är ju dagen jag har min Macbook kanske redan på fredag och jag tror tyvärr inte att vägen till bästsäljare är Macbook pro, men man kan ju drömma.

Dagen är kommen!

Det här är minst sagt en intensiv vecka. Men idag lider den mot sitt fina slut och jag flyr till Turkiet för lite sol, bad och baksmälla. Jag har inga förväntningar. Jag fattar knappt att jag ska åka. Men väskan är packad och pengarna är växlade. Ska bara döda 6 timmar på jobbet och sen är det bara att tuta och köra.

Det här blir nog jättebra tror jag!


2 dagar kvar!

Nu är det inte lång tid kvar inte. Om två dagar tar jag flyget till Turkiet! Just nu har jag i princip packat klart och självklart har jag kläder för 14 dagar istället för 7. Så blir det alltid när jag ska på semester. Jag får för mig att det är så himla viktigt med lite valmöjlighet men väl på plats tar jag bara på mig det mest självklara ändå. De där plaggen man har en tendens att dra på sig var och varannan dag. Mellan tvättningarna.

Jag har inte tid att sitta här och skriva. Måste rensa sminkväska, välja smycken och förbereda mig för veckans sista springtur.


En halvknasig, halvgammal vinbild.




Hjärnsläpp gone bad

Jag börjar tvivla på min egen hjärna. Ibland stänger den av och då stänger den av ordentligt. Imorse tog jag på mig vita converse på ena foten och blå på den andra. Som tur var insåg jag misstaget innan jag hunnit allt för långt.

På jobbet satte jag igång ett larm. Jag öppnade en dörr med nödhandtaget när det vanliga sättet inte funkade. Vem gör något sådant?

Nu ska jag hoppa in i duschen samt läsa mig trött. Börjar 7 imorgon bitti, förutsatt att jag fortfarande är välkommen efter dagens incident..


Då var arbetsveckan igång

Igår var jag levande död på jobbet. Jag började jobba klockan 8 och kunde inte somna i tid i söndags så det resulterade i en väldigt trött Josefine. Idag är jag mycket piggare och jag tycker tisdagar har en positiv klang. Veckan är redan igång och nu är det bara att tuta och köra så blir det nog snart söndag.


Midnattsloppet 2011, CHECK

Igår sprang jag midnattsloppet och fick en tid på 58 min och 46 sek. Jag är nöjd. Jag har nämligen gått runt och varit nervös inför midnattsloppet i alldeles för många dagar nu. Därför känns det skönt att känna att det är över och att jag klarade det. Jag tog mig runt utan problem och jag sprang på under en timme. Det är allt som räknas.

Nu när midnattsloppet är över kan jag fokusera på att tagga inför Alanya. Det är bara en vecka kvar. Men innan jag får ge mig av mot sol, värme och goda drinkar så måste jag jobba lite. 6 arbetspass med start på måndag kl 8. Med tanke på hur lat jag blivit under min lediga vecka så känns det bra med lite fasta rutiner igen. Eller om jag ska vara ärlig så känns det inte alls bra. Vem försöker jag lura egentligen?

Tanten i mig blir förresten bakis bara av tanken på Alanya. Hujedamig.


Nu chockar jag min bildlösa blogg med hela TVÅ bilder från midnattsloppet!



Sommaren är kort, det mesta regnar bort

Vilket jävla väder. Jag vill inte låta bitter (jo det vill jag), men är det inte typiskt att jag är ledig under den regnigaste veckan på hela sommaren? Om det inte vore för min Alanya resa om mindre än två veckor(!) så skulle jag nog ligga i sängen och kväva gråten i kudden.

Fast om jag ska vara ärlig så är det lite mysigt med en regning dag och en ursäkt till att lata sig i mitt rum. Jag har ingen ångest. Är bara stolt över att jag orkade klä på mig och dra upp persiennerna. Har till och med borstat tänderna och håret. Inväntar applåder samt tapperhetsmedalj.

Jag sitter och nördar mig på Studera.nu. Kollar antagningsstatistik och fasar över stora lån från CSN. Jag ska råplugga i vår hade jag tänkt. Nu funderar jag på om det är värt att göra slut på alla besparingar första terminen bara för att slippa en termin av lån? Hur ska man tänka? Jag är rädd för lån men jag är lika rädd för att göra slut på sparade pengar. Jag vågar där emot hoppa bungy och backpacka i min ensamhet.

Måndag

Jag känner mig som en hemmafru. En arbetande hemmafru. Som inte är gift. Och bor med sin mamma. Idag innan jobbet diskade jag undan helgens diskberg och tre sekunder efter att jag klivit in genom dörren efter en heldag på jobbet så börjar jag skära blomkål och broccoli till min gratäng. Jag hann inte ens ta av mig skorna.

Har jag nämnt att jag ska jobba 85 procent på jobbet i höst? Det är inte fast tjänst. Mer ett vikariet på förhoppningsvis två månader eller mer. Sen får jag se vad som händer. Jag är inte så orolig. När det kommer till jobbfronten brukar det alltid ordna sig för min del. Jag är mer orolig för hur det ska gå med fritiden. Igår var jag ledig och spenderade dagen med att vara allmänt bitter och uttråkad. Man kan inte vara bitter och uttråkad när man jobbar. Jag är i alla fall på tok för upptagen väl instämplad.

Godnatt!


ibland kan en mil kännas som två

Idag sprang jag en mil för första gången på länge. Det var grymt jobbigt och jag höll på att ge upp efter 8 kilometer. Men envis som jag är fortsatte jag och jag klarade hela rundan. Jag var döende i ca 7 minuter innan jag kände mig i form att köra hem igen. Nästa gång jag springer en mil ska jag nog ta med mig en frukt eller saft. Sånt brukar hjälpa.

Min tid ska vi inte prata om. Den var sämre än någonsin. Jag skäms inte så jag säger väl som det är, det tog mig 60 minuter och 30 sekunder. På midnattsloppet ska jag klara det under timmen. Så är det bara.

Nu till något helt annat. Jag tror jag har bestämt mig för att plugga till våren. I den här staden kan jag inte stanna. Det går inte. Det är något som fattas i mig. Jag känner det så jäkla starkt. Jag lullar runt. Lär mig ingenting. Träffar inga nya människor. Här kan jag inte stanna. Det kanske funkar för andra men inte för mig. Jag har aldrig trivts i den här skitstaden. Så i vår flyttar jag till någon annan del av Sverige och börjar pluggar. Har lite funderingar på vad det kan bli. Är man inte helt säker kan man lika gärna slå på stort. Jag är trött på att underskatta mig själv.





RSS 2.0